Designer Shoes

Man har inte så mycket att göra på dagarna. Så man tittar på tv. Men det finns inte så mycket att titta på. Så man tittar på det urusla programmet Doctors på fyran. Idag handlar det om vad man gör för att bli snygg snyggare snyggast. Man kan ha plåster i ansiktet, som liksom stramar upp. Man kan bleka sina pigmentfläckar. Och man kan slipa benen. Skelettet, alltså. "Många kvinnors fötter passar inte i designer shoes" säger mannen på tv. Och då är det ju jättebra att man kan slipa ner benen i fötterna så att de blir lite mindre. Lite nättare. Så att de passar i designer shoes. På tv får vi följa en kvinna som ska slipa sina fötter. För hon jobbar med mode och ä-ä-älskar designer shoes. Men hennes normalbreda fötter får inte plats i designer shoes. De får plats i löparskor, men inte i designer shoes. Man får se när hon springer på löpbandet. Spring spring i löparskor. Löparskor, utsläpptmittbenatnyplattathår och nattklubbssminkning. För kvinnan på tv ä-ä-älskar mode, och om man gör det kan man inte springa osminkad i hästsvans. Det tycker i alla fall inte hon. Sen går kvinnan till farbror doktorn, och han lägger ett snittelisnitt i foten. Sen tar han fram borren och sliperislipar lite. "Det som ryker är inte rök, det är bendamm," säger han. Och det går ett sus genom publiken. Sen syr han ihop foten, och kvinnan blir omplåstrad och ipetad dubbla värktabletter. Sen sitter kvinnan hos panelen och visar sina blåmärken och är lycklig för om bara ett par veckor, då kommer hennes fötter att få plats i designer shoes. Hon skrattar och är glad, för nu har hon slipat fötterna och då får de plats i designer shoes och för en som ä-ä-älskar mode är det viktigt. Jätteviktigt. Och ungefär där får jag nog, stänger av tvn och går ut i köket. Tänker att jag precis fått nytt perspektiv på saker och ting, och nya perspektiv ska man vara tacksam över. Och jag tänker att jag aldrig, aldrig a l d r i g ska måla mina tånaglar Burberryrutiga.